Omdragning av roddleder på kungsleden

December 2020, av Markus Nyman

På ställen där vandringsleden går över en sjö finns ibland det som kallas roddleder och består av båtar som står på varje sida och kan användas för att ro över till andra sidan. På Kungsleden finns det fyra roddleder för att hjälpa vandrare att ta sig från den ena till den andra sidan. Du får använda båtarna för att ta dig till andra sidan, men du är skyldig att se till att du lämnar en båt på varje sida innan du fortsätter. Det kan betyda att du måste ro över samma sträcka tre gånger. Först behöver du ro över för att hämta den andra båten och ror med denna tillbaka till starten och lämnar där. Därefter fortsätter du tillbaka till slutdestinationen och lämnar båten för fortsatt vandring. Se till att du drar båtarna ordentligt upp på stranden. 

Den längsta sträckan är ungefär 4 km lång och tar upp mot en timme att ro över. Så tänk på att ha gott om tid ifall du måste ro tre gånger. Det kan också vara bra att tänka på vädret – du kan bli tvungen att vänta på rätt väder innan du kan ta dig över på ett säkert sätt.

Länsstyrelsens båtar ligger normalt i kring midsommar fram till slutet av september.

Claes Grundsten är fotograf och författare till många böcker om vandringar runt om i världen och specifikt i Laponia där Kungsleden går igenom. I ett inlägg på Facebook skriver han

“Nu är således länsstyrelsen i Norrbotten åter på hugget i det tysta. De nya idéerna måste bli allmänt kända (därför lägger jag ut denna post) och föremål för en bred diskussion innan de verkställas.

 Utgångspunkten är att länsstyrelsen vill ändra roddlederna över Sitojaure och Laitaure som båda ligger längs Kungsleden. Man anför säkerhetsrisker som orsaken till dessa planer.

Vad gäller Sitojaure finns flera alternativ. Den befintliga långa roddleden som är cirka 4 km läggs ned i alla förslagen utom ett som innebär status quo. Ett alternativ innebär en kortare roddled vid det smala sundet Galmme, ett annat att man förlänger Kungsleden från turiststugorna till Sitojaures utlopp, rundar sjön och bygger en bro över älven Sijddoädno. Som situationen är nu använder de allra flesta vandrare möjligheten att åka båt med fjällborna som har sitt viste bredvid turiststugorna vid Sitojaure.

 Vid Aktse vill man lägga ned roddleden över Laitaure. Även i detta fall föredrar de allra flesta vandrare att åka över sjön med fjällbornas båt. Ett alternativ som framförts innebär att Kungsleden dras över det hyperkänsliga Laitauredeltat nedanför det berömda stupet på Skierffe, fram till fjället Nammasj inne i Sareks nationalpark. Där tänker man sig i sådana fall bygga några broar över Rapaälven och sedan låta leden gå genom den orörda dalgången sydväst om Tjahkelij som ligger helt inne i Sareks nationalpark, för att längre fram ansluta till den befintliga leden. Ett annat alternativ som man tagit upp är att istället dra Kungsleden österut och bygga en bro över älven mellan Laitaure och Tjaktjajaure.”

Vidare fortsätter Claes:

“I båda fallen innebär dessa ändringar att man förstör en viktig del av fjällbornas/samernas försörjning. Aktse ligger inom världsarvet Laponia, och Sitojaure strax utanför detta. Världsarvet Laponia har valts ut av UNESCO för både de storartade naturförhållandena och områdets omistliga värde för den samiska kulturen. Att skada de berörda fjällbornas/samernas försörjning kan inte vara i linje med syftet med världsarvet.

 Kungsleden är enormt attraktiv för både svenska och utländska vandrare. Båtfärderna som fjällborna erbjuder innebär ett stort mervärde för de flesta som vandrar på Kungsleden. Dessa ger en trevlig variation till vandrandet och man ser landskapet ur andra synvinklar än från landbacken. Framför allt innebär båtfärderna en naturlig möjlighet till samtal med fjällborna, något som de flesta uppskattar mycket. Fjällborna känner området i detalj och vandrarna kan få tips och aktuell information av dem. I detta ligger en säkerhetsaspekt. Denna möjlighet till kontakt upphör om båttrafiken läggs ned vilket skulle bli följden om ändringsplanerna förverkligas. Det skulle bli en stor förlust för fjällturismen.

 Ingreppen i naturen är stora och förödande. De tänkta omläggningarna av Kungsleden hotar känsliga marker. Vid Sitojaure tas sårbara myrar i anspråk, som dessutom är betydelsefulla för renskötseln. Fullständigt oacceptabel är leden över Laitaure-deltat, en av Sveriges mest unika naturmiljöer och upptagen på den internationella listan över CW-områden (Konventionen om våtmarker av internationell betydelse, Ramsar). Det är häpnadsväckande att länsstyrelsen ens tänkt tanken. Att lägga Kungsleden i detta område är förfärligt ur naturvårdssynpunkt eftersom Laitaure-deltat är en viktig häckplats för fåglar och av stor betydelse som betesmark för Sareks storvuxna älgar. Deltat har också ett enastående värde i den unika landskapsbilden. En led som korsar genom denna orörda mosaik av kärr, älvfåror och lagunsjöar skulle vara en scenisk katastrof, särskilt när man överblickar deltat från den populära utsiktspunkten uppe på Skierffe. Dessutom är Laitauredeltat hela tiden föränderligt genom stor deposition av sediment, och på grund av vattenströmmar som bryter ny mark med vissa mellanrum. Deltats naturgeografiska processer kommer medföra mycket extra skötselarbete längs leden.

 Vid Nammasj går den tilltänkta leden in i Sareks nationalpark som förvaltas enligt riktlinjen att bevara nationalparken så orörd som möjligt. De planerade nya broarna över Rapaälven strider helt mot denna princip för Sarek, och de skulle förmodligen bli dominerande i landskapsbilden. Fortsättningen av leden in i dalen sydväst om Tjahkelij skulle innebära ett intrång i en av Sareks mest orörda delar.

Förslagen till omläggning av Kungsleden på nämnda platser är således helt oförsvarliga om vi vill ha en vandringsturism som är hållbar och så skonsam som möjligt, och som ger ett mervärde för fjällborna. Dessa tänkta förändringar av Kungsleden bryter nya marker som det är bäst att bevara orörda för naturens och den biologiska mångfaldens skull. Det viktiga är att fjällbornas båttrafik hålls levande, till glädje för dem som sköter trafiken och för alla vandrare. Bara detta är klok naturvård.”

Dagarna efteråt kom Länsstyrelsen med ett pressmeddelande som handlar om att de har de blivit uppmärksammade på säkerhetsproblem vid roddleder längs det statliga systemet. De uppmärksammade i sin tur Naturvårdsverket som är de som har det huvudsakliga ansvaret för hela det statliga ledsystemet och därvid startade en utredning.

Länsstyrelsen hänvisar till att det är ett komplext ärende med många olika aspekter. Bland annat tittar man på roddledernas längd, var de går och även på om det skulle vara möjligt att ta bort en roddled eller dra om en befintlig vandringsled så att båtfärden förkortas eller undviks helt. I samband med de befintliga roddlederna erbjuder ofta lokala aktörer båttrafik för vandrare. Även denna båttrafik kommer ingå i utredningsarbetet enligt Länsstyrelsen i Norrbotten.

“Utredningen av roddlederna genomförs i dialog och samråd med berörda aktörer. Länsstyrelsen vill givetvis hitta en lösning som är så bra som möjligt ur så många aspekter som möjligt. Därför genomförs utredningen med utgångspunkt från ledens funktion för vandrares möjligheter att uppleva storslagna fjäll och fjällsäkerhet och med hänsyn till natur- och kulturmiljön, rennäringens intressen samt till näringsverksamhet och boende i närheten av leden. Detta i enlighet med riktlinjerna för förvaltningen av det statliga ledsystemet.”

När utredningen är avklarad kommer den att presenteras för Naturvårdsverket och det är den myndigheten som kommer fatta beslut om de eventuella ändringarna som det medför.

Dagarna efteråt kom Länsstyrelsen med ett pressmeddelande som handlar om att de har de blivit uppmärksammade på säkerhetsproblem vid roddleder längs det statliga systemet. De uppmärksammade i sin tur Naturvårdsverket som är de som har det huvudsakliga ansvaret för hela det statliga ledsystemet och därvid startade en utredning.

Länsstyrelsen hänvisar till att det är ett komplext ärende med många olika aspekter. Bland annat tittar man på roddledernas längd, var de går och även på om det skulle vara möjligt att ta bort en roddled eller dra om en befintlig vandringsled så att båtfärden förkortas eller undviks helt. I samband med de befintliga roddlederna erbjuder ofta lokala aktörer båttrafik för vandrare. Även denna båttrafik kommer ingå i utredningsarbetet enligt Länsstyrelsen i Norrbotten.

Om Kungsleden

Längd: 440 kilometer
Populäraste sträcka: Abisko till Nikkaluokta
Antal stugor: 16
Leden går genom 4 nationalparker
Roddleder, läggs ut runt midsommar och tas upp vid isens läggning men senast 25 sep varje år.

Läs mer:

Länsstyrelsens pressmeddelande:
https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter—norrbotten/2020-11-06-utredning-av-sakrare-roddleder-langs-kungsleden.html

Länsstyrelsens tjänsteanteckning kring förstudien
https://deepwild.com/wp-content/uploads/2020/12/13723-2020-Samrad-omdragning-roddled_vinterled.pdf

Information om roddleder:
https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/leder-och-stugor.html#0

Länk till Claes Grundstens inlägg på Facebook
https://www.facebook.com/claes.grundsten/posts/10158872538510816